Filipstads kommun startsida
Denna funktion använder "Google Översätt" för att maskinöversätta sidan. Filipstads kommun ansvarar inte för korrektheten i översättningen.
Filipstads logotyp

Frågor och svar om matavfallsinsamling

Här hittar du vanliga frågor och svar om matavfall, insamling, abonnemang, sortering med mera.


Varför ska vi återvinna matavfall?

Naturvårdsverkets tidigare nationella mål var att 35 procent av allt matavfall skulle sorterats ut innan slutet av 2010. Detta uppnåddes aldrig. Resultatet blev istället 21 procent för landets kommuner, med stora regionala skillnader. Nu har regeringen beslutat om att höja målet till 50 procent fram till 2018. Filipstads kommun ska och vill vara en del i att uppfylla detta mål.

Matavfall innehåller både energi och näring som vi kan ta tillvara på genom rötning. Biogasen som utvinns kan uppgraderas och användas till att köra fordon på och biogödslet som blir kvar kan användas som jordförbättringsmedel på åkermark istället för konstgödsel.

Hur mycket matavfall kommer samlas in?

Mer än hälften av alla kommuner i Sverige har insamling av matavfall. Hur stora mängder som kommer att samlas in i Filipstads kommun är svårt att säga i nuläget. Tittar man på hur det ser ut i andra kommuner så lämnar varje hushåll ifrån sig i snitt drygt 200 kgmatavfall/år.

Är det verkligen en miljövinst, kommer det inte att bli ytterligare transporter?

Inga extratransporter kommer att behövas p.g.a. att vi går över till att köra med sopbilar med två fack, ett för brännbart och ett för matavfall.

Vad är biogas?

Biogas består av metangas och koldioxid. Gasen kan användas till uppvärmning, elproduktion eller som fordonsbränsle efter det att gasen har renats från koldioxid.

Är biogas ett bra alternativ som fordonsbränsle?

Förbränningen av biogas i fordon medför inte något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, så biogasfordon bidrar inte till den ökade växthuseffekten på det sättet som fossila bränslen gör (bensin, diesel och naturgas).

Vad innehåller avgaserna från biogasfordon?

Avgaserna innehåller framförallt koldioxid, vatten och kväveoxider. Bränslet är inte fossilt såsom bensin och diesel, så inget nettotillskott av koldioxid sker till atmosfären. 

Vad händer med biogödslet?

Den restprodukt, biogödsel, som kommer ut efter att biogasen tagits tillvara kommer att gå ut på åkermark som gödsel genom att anläggningen i Karlskoga har avtal med bönder runt om, som kommer att använda den som ersättning för en del av konstgödseln som idag används.

Måste jag vara med?

Det är frivilligt att vara med i utsorteringen av matavfall, men kommunen vill att så många som möjligt är med och sorterar, eftersom matavfall är en resurs som bör tas tillvara. Dessutom så är det betydligt billigare att vara med jämfört med att inte delta.

När får vi möjlighet att sortera matavfall?

Matavfallsinsamlingen startade våren 2013 i Lesjöfors tätort och införs områdesvis i hela kommunen under de kommande åren. Du kommer få information hemskickad när det är dags för ditt område/din ort att börja sortera.

En bekant i kommunen har fått ett kärl för matavfall och har börjat sortera, varför har inte jag fått något?

Av praktiska skäl så kan inte kommunen börja med insamling av matavfall i hela kommunen på en och samma gång. Arbetet med information, utställning av kärl, planering av kärlplaceringar, lösningar i olika soprum, osv tar tid.

Kan jag lägga möglig mat bland matavfallet?

Ja, det går alldeles utmärkt.

Kan jag lägga banan- och apelsinskal bland matavfallet fast de är besprutade?

Ja, det går bra.

Kan jag lägga trädgårdsavfall (gräs, löv, grenar, ris) i det bruna kärlet?

Trädgårdsavfall får inte läggas i kärlet för matavfall. Däremot går det bra att kompostera det själv hemma i trädgården eller att lämna det på kommunens trädgårdstipp.

Vilka kärlstorlekar kan jag välja mellan?

Det bruna kärlet för matavfall är på 140 liter och töms alltid varannan vecka. Det gröna kärlet för brännbart avfall finns idag i tre olika storlekar där 190 liter är standardstorlek. Med det nya systemet blir 140 liters kärl standard och 190 liters kärlen kommer successivt att bytas ut. För alternativ och en lösning som passar dig kan du vända dig till Renhållningens kundservice.

Kan jag dela både brunt och grönt kärl med min granne?

Det kommer även i framtiden att vara möjligt att dela kärl med grannen. För delning krävs anmälan till Renhållningens kundservice.

Kommer matavfallet att lukta?

Matavfall är inget nytt avfall, det fanns tidigare också. Enda skillnaden är att det läggs i en separat behållare. Sköter du hanteringen på rätt sätt så finns det ingen anledning att tro att det kommer lukta.

Underhåll av kärl?

Både det bruna och det gröna kärlet bör tvättas vid behov för att minska risken för dålig lukt, flugor och fastfrysningar. Det är fastighetsägarens ansvar att sköta om sina sopkärl. Kärlen bör tvättas minst två gånger om året. Det bruna kan behöva tvättas oftare.

Vad ska slängas i det bruna kärlet?

Exempel:

  • Matrester, både råa och tillagade
  • Kaffesump och kaffefilter, teblad och tepåsar
  • Kött, korv, fisk, kyckling och skaldjur
  • Köttben, fiskrens, räkskal och kräftskal
  • Frukt- och grönsaksrester
  • Pasta, nudlar och ris
  • Ägg och äggskal
  • Hushållspapper och servetter
  • Blommor och mjuka växtdelar
  • Bröd, kex, kakor och bullar
  • Choklad och godis
  • Chips, popcorn och övrigt snacks

Vad ska läggas i det gröna kärlet?

Exempel:

  • Kuvert och post-it-lappar
  • Snus och cigarettfimpar
  • Grillkol och aska (tänk på att det ska vara väl avsvalnat!)
  • Damm och dammsugarpåsar
  • Vinkorkar
  • Glasspinnar
  • Kattsand och spån från husdjur
  • Stearinljus
  • Trasiga kläder och skor
  • Tuggummi
  • Våtservetter
  • Blöjor, bindor och tamponger
  • Diskborstar, tandborstar och tops

Kom i håg att det brännbara avfallet ska vara väl förpackat i en vanlig plastpåse precis som tidigare.

Var får jag tag i papperspåsar?

Vid starten levereras 80 stycken påsar hem till dig som villaägare. När dina påsar börjar ta slut så klämmer du fast en tom påse under locket på sopkärlet. Renhållningsarbetarna ser detta vid tömning och lämnar då en ny bunt påsar på ditt kärl.
Påsar ingår i abonnemanget och om du får slut på påsar innan du får din leverans av nya, kan du hämta fler i receptionen på Filipstads kommunhus.  
Du som bor i ett flerbostadshus som är med i matavfallsinsamlingen får påsar via det system som hyresvärden bestämmer.

Får jag använda andra påsar än de som man får av Filipstads kommun?

Nej, det är inte tillåtet att använda andra påsar. Påsarna har valts för att de bryts ner fullständigt och fungerar väldigt bra i rötningsprocessen. De är gjorda i våtstarkt papper och släpper igenom fukt men inte vattendroppar.

Varför använder vi en papperspåse?

Det finns många olika sorters påsar som kan användas till matavfall. Papperspåsen är den mest beprövade påsen och även vanligast förekommande, ca 80 % av kommunerna som samlar in matavfall gör detta i papperspåsar.

Hur ska jag få plats med två sopkärl under diskbänken?

Behållaren som papperspåsen ska stå i är inte särskilt stor, den bör få plats under diskbänken utan några större problem. Den kan också fästas på skåpluckan.

Påsen blir blöt, vad ska jag göra?

Påsen kommer att bli missfärgad på utsidan. Detta är inget konstigt och beror på att påsen släpper igenom fukt men inte vattendroppar.

För att undvika läckage från påsen kan du pröva något av följande:

  • Byt ut påsen efter ungefär var tredje dag, även fast den inte är full.
  • Använd den påshållare du får med i startpaketet.
  • Se till så att det är luftigt runt matavfallspåsen så att fukten i avfallet kan dunsta.
  • Lägg använt hushållspapper i påsen, det hjälper till att suga upp fukten.
  • Fyll påsen till max två tredjedelar (2/3) så att det går att tillsluta den.
  • Om påsen är mycket våt, ta en extra påse. Använd dock inte alltid två påsar, fukten i avfallet måste ventileras.
  • Vik ihop lite hushållspapper och lägg i botten på påsen.
  • Låt det blöta avfallet rinna av ordentligt innan du lägger det i matavfallspåsen.
  • Använd slaskskrapa, lik den du fick i samband med att matavfallsinsamlingen började.

Påsarna fryser fast i kärlet?!

Varma och fuktiga påsar som läggs i kärlet under vintern, riskerar att frysa fast. Detta leder till att kärlen inte töms ordentligt när sopbilen kommer.

För att undvika fastfrysning finns det några tips:

  • Se till så att påsen inte är för fuktig.
  • Placera påsen på hyllan i kärlet. Då hinner påsen att frysa och bli hård. När du sedan kommer med nästa påse puttar du ner den frysta påsen i kärlet och placerar den nya fuktiga påsen på hyllan.
  • Lägg lite hushållspapper i botten på påsen.
  • Ett rent kärl minskar risken för fastfrysningar.
  • Om det ändå frusit fast påsar, pröva att försiktigt skaka på kärlet eller peta lite i kärlet.

Blir det inte luktproblem med matavfall?

Matavfall kan lukta illa om det förvaras för länge och för varmt. Desto fuktigare matavfall, desto större är risken att det börjar lukta.

För att få så lite lukt som möjligt finns det några tips:

  • Se till så att matavfallet inte är för blött.
  • Byt påse 3 gånger i veckan, fast den inte är full.
  • Tvätta kärlet.
  • Placera kärlet i skuggan.
  • Spraya kärlet med en blandning av1 dlättika och9 dlvatten.
  • Har du fortfarande stora problem kontakta Renhållningens kundservice.

Vi har flugor i vårt bruna kärl?!

Flugor och insekter trivs i ditt sopkärl om påsarna inte är förslutna ordentligt. Fyll påsarna till max två tredjedelar (2/3) och se till så att de är ordentligt förslutna. Ett smutsigt kärl drar till sig mer flugor än ett rent. Tvätta därför kärlet regelbundet. Du kan också spraya kärlet med en blandning av1 dlättika och
9 dl vatten.

Hur ofta kommer kärlen att hämtas?

Hämtning kommer att ske med samma tidsintervall som tidigare. Tömning sker med tvåfacksbilar där matavfall töms i ett fack och det brännbara avfallet i ett annat fack.

Vart ska kärlen vara placerade?

Kärlet måste stå ute vid vägen eller på den överenskomna tömningsplatsen den dagen som kärlet ska tömmas. Handtagen och hjulen ska vara bakåt och lockets öppning mot vägen. Var du förvarar kärlet övrig tid bestämmer du själv, så länge det är på din egen tomt. Om möjligt, placera gärna kärlet i skuggan för att undvika lukt.

Får vi behålla det gröna kärlet?

Det får du göra. Väljer du att vara med och samla in matavfall får du dessutom ett brunt kärl.

Men varför ska jag sortera mitt matavfall, ni tömmer ju ändå tunnorna i samma bil?

Sopbilen har två separata fack. En skiljevägg håller matavfallet och det brännbara avfallet ifrån varandra. I de fall vi hämtar soporna med en bil med bara ett fack har vi delat in turerna så att vi endast hämtar brännbart vid ena turen och bara matavfall vid nästa tur.

Vart tar soporna vägen när de samlats in?

Sopbilarna kör till Återvinningscentralen Långskogen där omlastning sker för vidare transport till Karlskoga. Det brännbara avfallet körs till Karlskoga kraftvärmeverk där det förbränns. Den energi som man får ut distribueras till kunder i form av värme i fjärrvärmenätet, processånga till näraliggande industri samt som elektricitet som levereras ut i elnätet.
Matavfallet lastas i en separat container som körs till Karlskoga biogasanläggning där biogas och biogödsel tillverkas. Biogasen levereras till försäljning i Karskoga och biogödseln levereras ut till bönder runt Karlskoga och ersätter konstgödsel.

Vad ingår i ett normalt sopabonnemang för villahushåll?

  • 140 litersgrönt sopkärl för brännbart avfall
  • 140 litersbrunt kärl för matavfall
  • Fri tillgång till matavfallspåsar och tillhörande ventilerad hållare
  • Slaskskrapa (engångsgåva)
  • Fritt nyttjande av Återvinningscentralen Långskogen
  • Fritt nyttjande av återvinningsstationerna för förpackningsmaterial
  • Fri tillgång till miljöstationer och andra insamlingspunkter för farligt avfall

Hur väljer jag abonnemang?

När det börjar bli dags för införandet av matavfallsinsamling i ditt område kommer du få göra ett val. Du kommer få en valblankett utskickad till dig.  Till denna valblankett kommer också informationsblad. I samband med detta kommer du också att inbjudas till ett informationsmöte.

Hur gör jag för att byta abonnemang?

Om du vill byta abonnemang så kontaktar du Renhållningens kundservice alternativt om du fått valblankett så fyller du i den.

För mig blir det knappt något matavfall så det känns onödigt med ett helt kärl?!

Kommunen vill att alla är med på matavfallsinsamlingen, många bäckar små. Kom ihåg att även kaffesump, hushållspapper och fruktskal sorteras som matavfall.

Varför är det dyrare att inte vara med i matavfallsinsamlingen?

Kommunen vill påverka hushållen att använda de system som är bäst ur miljösynpunkt. Väljer man att inte delta i matavfallsinsamlingen får man en dyrare avgift.

Mitt sopkärl har gått sönder, hur gör jag?

Kontakta Renhållningens kundservice och anmäl detta. Vi byter kostnadsfritt kärl som gått sönder vid tömning eller genom normalt slitage.

Hur ska jag placera kärlen?

Kärlen placerar du bredvid varandra på en hård yta på ca 1,20 x0,60 mi anslutning till där sopbilen stannar. Om du vill ha kärlen på annat ställe mellan hämtningar kan du ha det, men du måste själv ta fram kärlen till tömningsplatsen. Sopbilen kan komma tidigt på morgonen, så för att vara på den säkra sidan är det bäst att ställa kärlen på hämtningsplatsen kvällen innan. Kärl ska vara placerade nära vägen eller på den överenskomna tömningsplatsen med handtagen och hjul bakåt och öppningen mot gatan på hämtningsdagen.

Kan jag använda avfallskvarn istället?

Det är inte tillåtet i Filipstads kommun att ansluta en avfallskvarn till avloppsnätet.

Vad är grundavgift och vad går den till?

Grundavgiften finansierar kostnader för återvinningscentralen, miljöstationerna, administration, information och andra kostnader som behövs för att organisationen ska kunna sköta insamlingen enligt lagar och krav.

Vad är hämtningsavgift och vad går den till?

Hämtningsavgiften finansierar insamlingen och omhändertagandet av hushållsavfallet, alltså matavfallet och det brännbara avfallet. Kostnaden varierar beroende på kärlstorlek och hämtningsintervall.

Vad innebär tilläggsavgifter?

Vissa tjänster ingår i det kommunala ansvaret men utnyttjas inte av alla abonnenter. Exempel på sådana tjänster är hämtning av slam från enskilda brunnar eller latrinhämtning. Avgifter för detta kallas för tilläggsavgifter.

När kan jag söka uppehåll i sophämtningen?

För att få tillfälligt uppehåll i sophämtning måste uppehållet gälla minst fyra månader i sträck. Man kan normalt få uppehåll under max ett år. Uppehållet gäller bara uppehåll från hämtningen av sopor i kärlen och kunden måste fortfarande betala grundavgift för fastigheten.

Varför ska jag betala grundavgift när jag har uppehåll i hämtning?

Ett sopabonnemang är uppdelat i två delar, grundavgift och hämtningsavgift. Grundavgiften finansierar kostnader för återvinningscentralen, återvinningsstationerna, administration, information och räntekostnader som behövs för att organisationen kan sköta insamlingen enligt lagar och krav. Har man ett uppehåll i sophämtningen betalar man ändå grundavgift, det är endast hämtningsavgiften som man inte behöver betala.  

Jag tar hem alla mina sopor från stugan och behöver inte ha någon soptunna?!

Enligt Miljöbalken har kommunen både en rättighet och en skyldighet att hämta sopor vid alla fastigheter. Därför har man inte rätt att köra sina sopor hem utan endast till den uppställningsplats som renhållaren har anvisat. Den enda gång man inte behöver sophämtning är om man bara vistas för tillsyn i sin fastighet. Då måste man ansöka om detta på en speciell blankett som erhålls av Renhållningens kundservice.

Jag bränner mina sopor, varför ska jag då ha ett kärl?

Det är inte tillåtet att bränna sina sopor enligt Miljöbalken. Sopor får bara förbrännas i speciella avfallsförbränningsanläggningar på grund av de gaser som bildas när man bränner soporna. Att bränna sina sopor själv är ett miljöbrott som kan leda till böter och fängelse i värsta fall.

Det blir så lite sopor så jag behöver ingen hämtning?!

Bra, då är du duktig på att sortera! Det du kan göra är att välja ett så litet kärl som möjligt och ett långt hämtningsintervall. Ett annat alternativ är att dela kärl med en granne. Vid flera domar i Miljödomstolen har det framkommit att det alltid bildas en viss mängd avfall som inte kan tas om hand på den egna fastigheten på ett miljövänligt sätt. Exempel på sådant avfall är disktrasor, diskborstar, dammsugarpåsen och trasiga kläder och skor.

Varför måste jag betala grundavgift även för min sommarstuga?

Varje enskild fastighet/tomträtt genererar egna kostnader såväl vid återvinningscentralen, miljöstationerna som för administrationen t.ex. abonnentregistret. Därför finns det stadgat i Filipstads kommuns föreskrifter/ taxan att avgiften ska betalas av alla fastigheter.

Hur påverkas jag som har hemkompost av matavfallsinsamlingen?

Har du en godkänd kompost idag och vill fortsätta med att kompostera själv så går det bra. Du kommer inte få ut något brunt kärl för matavfall utan kommer endast ha det gröna kärlet för brännbart avfall precis som du redan har idag. Tänk dock på att du måste skicka in valblanketten när du får den så att vi vet att du tänkt fortsätta med hemkomposten. Om du inte skickar in blanketten i tid kommer du att tilldelas ett abonnemang med utsortering.

Vad är prisskillnaden på att kompostera själv jämfört med att vara med i matavfallsinsamlingen?

Taxan för hemkompost jämnställs med den för ett abonnemang med matavfallssortering, dock blir den lägre eftersom hämtning bara sker var fjärde vecka.

Vilket är bäst för miljön, att lämna matavfallet till kommunen eller kompostera själv?

När man komposterar på den egna tomten så tar man endast vara på näringen i avfallet och inte på energin i avfallet, den avgår som värme och utsläpp av växthusgaser. Dock går det inte åt någon energi till transport. Vid insamling och rötning av avfallet tas både energin och näringen tillvara. Näringen tillvaratas i form av biogödsel och energin i form av biogas. Samtidigt så går det åt lite energi för transport av matavfallet. De studier som gjorts av Chalmers m.fl. pekar entydigt på att det är energieffektivare att ta hand om matavfallet och köra det till centrala anläggningar och röta det.

Jag vill börja kompostera mitt matavfall själv, hur gör jag?

För att få kompostera själv måste en ansökan skickas in till miljö- och stadsarkitektkontoret. Blanketten finns på E-tjänstsidan eller kan fås från Renhållningens kundservice. Komposten måste vara skadedjurssäker och måste skötas ordentligt så att inte olägenheter uppkommer för dina grannar.

Mer läsning

Kontaktinformation Kundservice vatten, avlopp och renhållning

Telefonnummer
0590‑613 77
Besöksadress
Hantverksgatan 22
Postadress
Box 303
682 27 Filipstad
Öppettider
Måndag-fredag 08.00-09.30 och 10.00-11.30