Filipstads kommun startsida
Denna funktion använder "Google Översätt" för att maskinöversätta sidan. Filipstads kommun ansvarar inte för korrektheten i översättningen.
Filipstads logotyp

Vedeldning

Tänk på din omgivning när du eldar. Eldning med ved kan lukta illa, sprida sot och orsaka irritation i luftvägarna. För att förebygga störningar är det viktigt att du eldar med rätt material och på rätt sätt.

Tänd i toppen!

Naturvårdsverket har tagit fram tips och råd för dig som eldar i kamin eller spis. Även om det kan ta en liten stund för brasan att ta sig är vinsterna med att tända i toppen många. Gaserna som förångas från veden förbränns istället för att spridas som föroreningar i luften, elden brinner jämnare och det blir mer värme per vedträ. Genom att förbättra sin eldningsteknik genom att följa dessa tre steg kan man alltså både spara tid och pengar, minska utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar samt begränsa klimatförändringarna.

 Gör så här:

1 Stapling av ved

1. Lägg ett par större vedträn underst i kaminen och några mindre ovanpå. Korslägg veden luftigt som i en fyrkant.

2 Tändning av brasa

2. Placera tändmedel i toppen av brasan, under de översta vedträna. Tänd på brasan och låt kaminluckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de översta vedträna.

3 Påfyllning av ved

3. När flammorna är borta och det har bildats en glödbädd är det dags att fylla på med 2-3 vedträn. Lägg vedträna luftigt och gärna i kors. Ha spjället helt öppet och justera det när lågorna har dragit igång igen.

 

Elda med rätt bränsle

Tänk på att det är viktig att du eldar med rätt material. Du ska helst använda ved som torkat i minst ett år. Fuktig ved är svår att antända och släpper ut hälso- och miljöfarliga ämnen.

Du får inte elda:

  • plast
  • sopor och avfall
  • impregnerat eller målat virke
  • plywoodplattor

Röken visar om du eldar på rätt sätt

Om du eldar rätt är röken nästan osynlig vid varmt väder och vitaktig vid kallt väder. Svart rök tyder på ofullständig förbränning och gulaktig rök betyder att den innehåller mycket tjärämnen.

Du kan iaktta röken för att bedöma temperaturen. Om det ryker vitt eller mörkt direkt ur skorstensmynningen är temperaturen sannolikt för låg. Röken skall inte synas förrän den nått ett par meter från skrotstenstoppen då den kondenseras som vit vattenånga.

Elda bara med torr ved

För att uppnå en god förbränning krävs ett bra bränsle att elda med. Använd alltid torr ved. Klyv veden så snart som möjligt i lagom långa bitar. Som vägledning brukar man säga att eldstadens djup minus 4-5 cm kan vara lagom. Veden bör inte vara grövre än 10 cm.

Veden ska torkas fritt, luftigt och under tak så att sol och vind kan torka ut fukten. Veden bör torkas i minst ett år och helst lagras inomhus några veckor innan den används. Att lagra ved under presenning är inte lämpligt för då kan kondens göra att veden till och med är fuktigare när man ska använda den än när man staplade upp den.

Det är förbjudet att elda med avfall eller behandlat trä. Orsaken är att mer hälsofarliga ämnen kan komma ut med rökgaserna än vid eldning med ren ved.

Teknik

Många äldre pannor går att bygga om och komplettera med bland annat installation av keramisk insats så att man får en bättre förbränning. Är pannan äldre än 20 år är det oftast mer ekonomiskt att byta ut den mot en modern, miljögodkänd panna. Kombipannor är inte anpassade för vedeldning och medför ofta problem med lukt, rök och höga utsläpp.

Vill du använda ved som huvudsaklig uppvärmningskälla bör du använda en miljögodkänd vedpanna med ackumulatortank.

Hälsa

De olägenheter som oftast förknippas med vedeldning är besvärande lukt och irritation i luftvägarna. Ur hälsosynpunkt är de största riskerna stoft och inandningsbara partiklar, VOC (flyktiga organiska kolväten), PAH (polyaromatiska kolväten) och delvis även kväveoxid och aldehyder.

Om vedeldningen stör omgivningen

Den som eldar är skyldig att se till att eldningen inte stör någon annan. Om vedeldningen medför besvär för närboende kan miljö- och byggnadsnämnden besluta om restriktioner i eldningen. I vissa fall kan detta till och med innebära eldningsförbud. Använder du vedpanna för uppvärmning är det bra att regelbundet se över anläggningen så att den fungerar som den ska. Du bör också tala med dina grannar och höra efter om det är någon som får besvär av röken.

Om du störs av din grannes vedeldning bör du först prata med grannen om problemet. Det är inte säkert att grannen insett att eldningen stör. Om problemet inte försvinner en tid efter att du tagit kontakt med den som eldar så kan du vända dig till miljö- och stadsarkitektkontoret. För att en störning ska klassas som en lägenhet krävs dock att störningen inte är helt tillfällig. Viss olägenhet av grannars vedeldning måste accepteras, såsom vid misslyckad uppstart av eldning.

Lagstiftning

Det finns bestämmelser i både Miljöbalken (SFS 1998:899) och plan- och bygglagen (SFS 2010:900) som gäller vedeldning. Miljö- och byggnadsnämnden har tillsynsansvaret över dessa bestämmelser. Miljö- och byggnadsnämnden får meddela de råd, förelägganden eller förbud som behövs för att lagen ska följas.

Anmälan och rådfrågning

Om du tänker göra någon ändring på din pannanläggning, byta panna eller liknande så fråga alltid din sotare om råd först. Installationer och åtgärder ska dessutom anmälas till miljö- och byggnadsnämnden, hör dig för innan du gör något åt din panna!

Mer information

Kontaktinformation Miljö- och stadsarkitektkontoret

Telefonnummer
0590‑611 00 (växel)
Besöksadress
Hantverksgatan 22
Postadress
Box 303
682 27 Filipstad